Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Lönlådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604
här i Stockholm. Jag får allt mitt behof af glas till fabrikspris och
dem kan ingen lura mig på.
— Nej, det tror jag. —
Och så kommo de ut till Eriksdal.
Här skall jag bo, min lilla fröken, sade LIagberg.
Åh, hvilken förtjusande bostad, utropade hon och slog ihop
sina händer.
Ja det vore synd att säga annat. Det är en härlig utsigt. —
Vi kommo bra mycket före rustvagnen. Nu kan ni, medan vi vänta
på densamma, säga, hvar ni tycker, att jag bör ställa möblerna.
— Inte skall väl jag säga det?
Jo, ett fruntimmer har mera smak än en karl. Det var bra,
att jag fick både gardiner och komischer derborta på stadsauktionen.
— Hade inte inspektören egna möbler på Kosta?
— Jo, men dem sålde jag bort. Jag sålde rubb och stubb.
Hvad var det värdt att ta med sig sådant gammalt skräp hit upp
till Stockholm.
Nu kom rustvagnen och möblerna buros in och ställdes, der
Gunilla föreslog.
Dagen derpå köptes husgerådssaker och porslin samt glas, det
sistnämnda i Kosta glasmagasin, der herr Hagberg öfverlemnade dispo-
nentens bref, hvilket innehöll, icke att herr Hagberg skulle få sitt
behof af glasvaror till inköpspris, utan att detsamma skulle lemnas
honom gratis på brukets egen räkning.
Gunilla blef herr Hagberg behjelplig med att sätta upp gardinerna,
hon skaffade honom en tjenstflicka och hur det var, blef det beslutat,
att hon sjelt skulle bli föreståndarinna för hans hus.
Hennes egna möbler såldes derför, blott symaskinen och en jern-
säng tog hon med sig ut till Eriksdal. Hon hade blifvit hjelpt ur sin
sorg och herr Hagberg hade lått en ordentlig och trogen hushållerska,
med hvilken han äfven kunde fördrifva sin lediga tid, ty Gunilla var
en flicka, som kunde tala i flera ämnen.
Herr Hagberg erinrade sig, att vaktmästaren på auktionskammaren
hade nämnt, att Gunilla varit vid musikaliska akademien. Detta
gjorde, att han en dag, da han var inne staden, gick in i ett piano-
magasin och köpte ett begagnadt pianino, som blifvit inlemnadt der
till försäljning.
Det blef glädje på Eriksdal, när pianinot forslades dit, utan att
Gunilla haft en aning om, att herr Hagberg ämnat köpa ett sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
