Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Lönlådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« 621
oskyldig hållits i ransakningshäkte. Anna Larsdotter har nu att
yrka ansvar derför på fru Wennerholm samt på grefven och grefvinnan
Strutsenfot Vill ni låta mig ta den saken om hand?
_ Nej herr hommissarie, jag yrkar intet ansvar, svarade Anna.
__ Intet ansvar? Men det är ju barnsligt!
__ Fröken Wennerholm har varit så utmärkt god emot mig; jag
vill inte ställa henne i något ansvar, ej heller hennes mor eller grefven.
_ Det, må jag säga, är att vara allt för släpphändt. Kom ihag,
att dessa personer äro rika och att ni sjelf är fattig. Af fn vilja
gifva de nog intet åt eder för att försona den skada, de tillfogat er;
men de komma med största lätthet ut med böterna och betala dem
helt visst, utan att bråk behöfver uppstå.
— Jag yrkar intet ansvar, sade Anna bestämdt.
_ Ni har er egen. fria vilja, men betänk er ännu en gång och
kom in till mig; ni kommer nog på andra tankar om några dagar.
Nu är ni glad öfver att vara fri och den glädjen gör er kortsynt.
__ jag yrkar intet ansvar, sade Anna ännu en gång.
Nu steg herr Hagberg fram sägande:
_ Herr kommissarie; nyss har jag mottagit från fru W enner-
holm ett tusen kronor, den utlofvade lönen för äterskaffaren af det
stulna halsbandet. Jag har inte gjort något för att aterskaffa
det, utan af en ren slump blef det hittadt i en af mina möbler.
Denna flicka deremot, hvilken jag känner sedan hennes spädaste ålder,
har lidit mycket i följd af denna stöld. Hon yrkar intet ansvar på
dem, som förorsakat henne all den vånda, som måste varit följd af
såväl fångenskapen som misstanken. Jag anser henne väid dessa
penningar och här i eder åsyn, mine herrar, öfverlemnai jag till
henne summan.
Han tog upp den nyss erhållna penningsumman och räckte den
åt Anna.
-— Nej, herr förvaltare, sade hon.
— Tag den, jag vill det och jag ger den af godt hjerta. Jag
tänker, Anna väl kan behöfva den.
__ Tag penniugarne och tacka dertill, sade profryttaren.
— Tag mot summan, sade kommissarien. Det finns väl inga
samvetsskrupler dervidlag, tänker jag.
r. J Då tog Anna emot penniugarne.
— Hur skall jag kunna tacka herr förvaltaren, sade hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
