- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Senare delen /
9

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Karl Andersson i Kalifornien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9
Flickorna skyndade ut på förstubron och hunno dit, just sona
vagnen stannade vid porten.
— God afton mina små fröknar, utropade profryttaren och lyfte
sin hatt högt i vädret. Nu äro vi här igen:
Hans röst man hörde på afstånd re’n
Hans piska small och i raskt galopp
Han körde på gården opp,
som det står i visan!
Och han skrattade sjelf muntert åt sitt citat, hvilket kommit
alldeles osökt och derför äfven verkade utomordentligt komiskt.
— God afton morbror, sade Gunilla.
— God dag, god dag kära Gunilla, svarade den gamle och gjorde
sig i ordning att stiga ur åkdonet. Ar inspektorn hemma?
— Ja, då!
— För tusan! Här kommer han ju sjelf! ropade profryttaren,
när herr Hagberg i egen person trädde ut på förstubron. Tjenis herr
Hagberg!
— Mjuka tjenare!
— Ingen ser herr Hagberg här oftare än oss!
— Mycket välkomna! Varen så goda och stigen in !
— Så låter det, tjocke farbror utropade profryttaren och skuffade
vaktmästaren hvilken just höll på att stiga ned af fotsteget. — Det
var inte litet göra må tro att få den här gubben med, skall jag säga.
Ha, ha, hal Herr Hagberg skulle ha hört honom, när jag i middags
kom upp i auktionskammaren och sade till honom: I qväll fara vi ut
till den treflige inspektorn och hans söta flickor på Eriksdal! —
Vet herr Hagberg, hvad han svarade?
- Nej!
— Den gubben går inte, svarade han. — Alldeles riktigt, inföll
jag. Han går inte alls, ty han åker! Ha, ha, ha!
— Det var rätt!
_ Kan kusken få sätta in hästen en stund?
— Ah prat, sade herr Hagberg, låt kusken fara, sedan han fått
sig en konjak — kusken dricker väl konjak?
_ Ja, svarade kusken och saluterade med piskan.
— Fråga lika gerna aborren, om han tycker om vatten, skråderade
profryttaren.
_ Godt! Gif kusken en konjak fröken Gunilla. — Och så gå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/2/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free