Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Grefvinnan och hennes mor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Neapels förnämsta bodega, der hon bjöd sin dotter och generalkonsuln
på en lätt soupé bestående af maccaroni, sparris, maderia och cham-
pagne, hvarefter alla tre åter gingo i vagnen och åkte till hotell
Corona.
— Nu är väl grefven hemma, sade generalkonsuln.
— Jag hoppas det, svarade grefvinnan.
— Så tyst allt är nu, emot då vi reste bort inföll fru Wen-
nerholm.
— Lazzaronerna ha slutat sina rop och gått till hvila, sade
generalkonsuln och visade genom vagnsfönstren på spridda högar af
lazzaroner, hvilka lågo halfnakna på gator och torg.
Och så stannade vagnen vid hotellet. Fru Wennerholm och
grefvinnan Strutsenfot gingo ur vagnen och generalkonsuln ville äfven
stiga ur åkdonet, men fru Wennerholm bad honom på det enträgnaste
att han skulle sitta qvar och låta sig skjutsas till sitt hem. Det
skulle varit en oartighet af honom att ej villfara hennes önskan då
den framställdes på detta sätt.
Han lyfte derför artigt på hatten sägande:
— Jag hoppas en gång under herrskapets vistelse i Neapel få
återgälda all artighet.
— Det är vi, som stå i tacksamhetsskuld till eder, herr general-
konsul, svarade fru Wennerholm; ty hade ni ej tagit hand om oss
öfvergifna fruntimmer, så hade vi ej fått öfvervara denna angenäma
operaafton.
— Min helsning till grefven!
Generalkonsuln blottade artigt sitt hufvud och vagnen rullade
bort. —
När grefvinnan och hennes mor kotrimo upp i sina rum, blefvo
de på det högsta förvånade öfver, att grefven ännu inte kommit
hem. De hörde efter, om han inte varit synlig i hotellet under
aftonens lopp. Men ingen hade sett till honom.
— Hvar kan Emanuel hålla hns, mamma, sade grefvinnan.
_ Det är mer än jag kan säga, svarade fru Wennerholm.
_ Måtte ingen olycka ha träffat honom, sade grefvinnan, hvilken
kände sig betryckt.
— Nå, hvad mer!
_ Han är dock min man.
_ jag visste ej, att du var så fäst vid honom. I sådant fall
är det bäst att slå planen om skilsmessa helt och hållet ur hågen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
