- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Senare delen /
231

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. »Grefve Emanuel Strutsenfot lefver — — —»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231
— Ytan bedrager, min vän.
— Fröken Wennerholm var så god mot mig, när jag blef sjuk,
straxt efter sedan jag kommit i hennes tjenst.
_ Det må så vara. Men hon är en otäcka, det är säkert och
jag tycker, att grefven kan skatta sig lycklig öfver, att han blitvit
af med henne.
Ja, ja! o ..
_ Hon ärju en äfventyrerska. Fa se, om hon blir gripen.
— Jag kan aldrig tro, att hon dödat sitt barn med flit.
— Säg inte det. Onaturliga mödrar finnas nog, må du tro.
_ Men hon är ju så rik. Hvarför skulle hon då inte låta det
lilla lifvet få lefva.
— Kära du! Hon är nog en erkekokett, som inte vill ha nagon
omtanke om annat än sig sjelf.
— Hon kunde ju ha lemnat bort barnet ooh betalat för det.
_ Det kunde hon visst ha gjort det, men–––-
— Jag kan aldrig tro, att det det der ryktet talat sannt.
— Stod det inte i ett af de sista telegrammen att hennes kam-
marjungfru och sköterska hade blifvit lössläppta ur fängelset.
— Ja!
— Och det skedde, sedan barnet var uppgräft och undersökt
det var ju så?
— Ja, nådig fröken.
— Tror du, kära Anna, att myndigheterna bevisat nåd mot de
stackars menniskorna? — Nej du i Var alldeles säker på, att de
funno, att sköterskan och kammarjungfrun talat sanning. Var du
säker på det
— Det vore bra ohyggligt.
— Det håller jag med dig om. Men det finns sä mycket ohygg-
ligheter till här i verlden, att jag snart inte kan förundra mig öfver någon-
ting. —
Anna suckade.
_ Men grefven, fortfor fröken Pamela, vinner verkligen mina
sympatier.
— Tro mig, han är värd det, nådig fröken.
— Du är allt en liten toka du, som säger det, du som lidit så
mycket för hans skull.
— Hän lider nu i stället, nådig fröken.
— Nå det har du då rätt i. — Hans uppträdande mot dig kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/2/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free