- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Senare delen /
245

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Annas mor i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245
— Ja, kära du, sade gumman. Dels är förslaget mycket frestande
och dels smickrar det mig verkligen, att jag blifvit ihågkommen af
dig pä denna dag. Det vore derför orätt af mig att säga nej.
— Skönt! Ja, tant har alltid varit en präktig gumma! utbrast
grosshandlaren med den oförlikneliga humor i röst och gester som
var honom så egen.
— Men, fortfor gumman, jag skulle gerna vilja tillägga litet till
programmet.
— Utmärkt! Tala, tala!
— Jo, jag ber att med dig få dela kostnaderna.
— Nej ser tant, det skall jag veta att sätta P\ för. Det är
jag, som består i dag, jag bjuder och jag betalar! Alltså! — om en
och en half timme kommer jag tillbaka i hyrvagn^och hemtar
damerna?
— Vi skola vara färdiga.
— Godt! Tant är en rasande präktig gumma! Farväl mina
damer — mina fästmöar borde jag säga; men en stackars karl får
ju inte ha mer än enl — Jag skulle önska, att jag vore turk.
— Se så börja nu inte att tala några tokerier igen, förmanade
gumman, då hinna vi inte bli färdiga till den utsatta tiden.
— Jag tiger och flyger! utbrast grosshandlaren under ett muntert
skratt och hastade ut i tamburen, dit Anna skyndade efter och dit
äfven Johanna kom för att hjelpa grosshandlaren på med öfverrocken
samt för att stänga dörren efter honom.
— Se nu till, att gumman är färdig till utsatt tid, sade han åt
Anna.
— Nog skall jag göra, hvad jag kan.
— Nä Johanna, sade grosshandlaren, i dag, när Johanna blir
ensam, skall hon väl ut och träffa fästman?
— Det har jag ingen.
— Det var dåligt. Men något hjertesnörp är det väl i alla
fall. — När solen lyser, lyser den öfver alla. Se här har Johanna
en krona att roa sig på, jag antar, att Johanna får gå ut, när hela
våningen föröfrigt blir tom.
— Tack gode herr grosshandlare.
— Tack, tack! — Se till att gumman är färdig, tills jag kommer
åter.
— Ja!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/2/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free