Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. En oförmodad friare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
_ Nej visst inte. Vi lefva soin i vårt djupaste hvardagslif.
— Godt! Godt! Åh, det skall bli härligt att för en gång få
slippa att studera matsedeln!
Grosshandlaren blef qvar till middagen och satt och sprakade
med gumman Pamela, under det att Anna var ute i kök och sal tör
att se till maten och arrangera om dukningen.
_ Jaså, sade han, sedan han sett på en bok, som låg uppslagen
på bordet, tant studerar »Axel».
— Ja, kära du, Anna höll just på att läsa högt för mig, när
du kom.
_ Det var ju tokigt, att jag skulle störa.
— Det gjorde ingenting, kära du.
Som grosshandlaren för tillfället inte hade något intressant sam-
talsämne och han med flit ville dröja med att dra fram med sitt
tredje ärende, tills Anna kommit åter, sade han:
__ Kanske jag kan få vikariera som föreläsare en stund?
— Om det intresserar dig, så gerna för mig.
— Der gör det visst, det!
Han tog boken.
_ Hvar äro damerna?
»Och näktergalen slår i skogen — — —
_ Nej, nej, utropade gumman, det der läste vi nyss.
— Nästa stycke då;
»Tillbaka från sin himmelsfärd––––––
_ Ja, just der skulle vi fortsätta, när du ringde.
_ Godt! Jag fortsätter der då!
— Tack, snälla du. —
Grosshandlaren läste högt:
»Tillbaka från sin himmelsfärd
Kom Axel först. — Nu vid mitt svärd,
Vid nordens ära, vid de stjärnor,
Som stå likt hvita bröllopstärnor
Och lysa genom lunden in,
För jord och himmel är du mini
O, den, som långt rätt långt från striden,
l någon vänlig dal, der friden
Emellan bergen bosatt sig,
Fick lefva och fick dö med digl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
