Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Ett underligt möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
och Monacos eleganta publik flanerade i de vackra gångarne under
artigt skämt och flirtation.
Men ensam i en liten bersa satt en herre och rökte sin cigarr,
lyssnade till ett och annat ord, som de förbigående yttrade, log ibland
och syntes vara nöjd och belåten med sin tillvaro.
"Denne man var grefve Emanuel Strutsenfot.
Han hade slutat sin försäljning för dagen och slagit sig i ro ute
i det gröna för att njuta af naturen och lugnet, innan han gick till
hvila.
Denna dag hade han haft god förtjenst och han funderade mycket
starkt pa att hyra sig ett tält, i hvilket han kunde bjuda ut sina
taflor. Nu var han så pass känd, att han trodde sig kunna upphöra
med att gå omkring i parken och sälja sina alster.
Bäst han nu satt der i sina funderingar hördes från en bousqué
alldeles invid den lilla berså, i hvilken grefven slagit sig ned, ett
klingande qvinnoskratt.
Han spratt till och lyssnade.
— Galenskaper! mumlade han dock sedan för sig sjelf. Galen-
skaper! — Och han började åter röka i lugn på sin cigarr.
Den ena skaran efter den andra drog förbi hans berså under
skämt, glam och skratt och det roade, honom obeskrifligt att se och
höra dem.
Men plötsligen ljöd åter det der qvinnoskrattet från bousquén.
Åter ryckte han till.
— Sapperment! sade han. Jag skulle kunna tro —
Han fortsatte inte meningen och tycktes slå bort sina tankar,
då för tredje gången skrattet ljöd.
Då steg grefven upp och lemnade bersån.
— Jag kan inte höra det der skrattet, sade han för sig sjelf.
Tonfallet är så likt —–––-
Åter afbröt han sin mening.
Han gick framåt och kom slutligen till en annan liten berså med
utsikt åt hafvet.
Der slog han sig ned och rökte der i lugn sin cigarr till slut,
hvarefter han gick hem till sitt.
När han koihmit hem, gick han,fram till sitt bord och tog der sin
skizzbok samt slog upp skizzen till taflan föreställande Aúna vid
Rosenkullen vid korsvägen.
— Dyra flicka 1 sade han och suckade. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
