Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Det är roligt, när bekanta träffas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m uwrTw¡
431
andra, under det att mellan hans läppar ett blått moln af cigarrök
bolmade fram.
Just som han_ skulle vika af in mot väntsalsdörren tittade han
ut åt perrongen i sned riktning och fick då se, hur från ett tåg, hvil-
ket just då kommit från norr med utgångspunkt från Stockholm
kommo en herre och en fru samt en jungfru, hvilken på sina armar
bar den allra sötaste lilla pojke om två à tre år.
Herrn med kappsäcken blef ett ögonblick stående och såg på den
tilltalande tallan al denna trio eller qvartett, om man så vill, allt be-
roende pä, om man skall räkna gossen som person eller som bagage.
Ln sekund hade han stått der, .då han plötsligen störtade fram
mot de nyssnämnda personerna under ett gladt och behagligt utrop!
— Det kan man i sanning kalla ett för mig högst lyckligt möte,
hvilket bebådar idel glädje under midsommarhelgen. Mjuka tjenare
mitt herrskap!
Han lyfte artigt pa hatten med den hand, mellan hvars fingrar
han höll cigarren.
Herrn Och frun stannade förvånade samt ut ropade båda gladt :
— Grosshandlaren!
— Ja, ja men! svarade han.
— Storrymmaren! sade frun.
— Jag ber! Jag är ungkarl och bör således enligt lag och lätt
vara befriad frän sparlakanslexor, hvilket just är den reellaste fördel,
som vi ungkarlar ega här i lifvet framför de gifta, sade grosshandla-
ren och skakade hand med fru Hagberg, ty det var hon och hennes
man och son, hvilken tilltalades af grosshandlaren, fröken Tornspets
glade och älskvärde släkting.
Grosshandlaren hade kommit med tåget från Halmstad och in-
spektor Hagberg med familj från Stockholm och båda skulle nu byta
tåg i Nässjö för att sedan fortsätta resorna.
— Alltid lika glad, sade fru Hagberg.
— Ja, Gud ske lof att mitt goda lynne är mig troget, svarade
grosshandlaren.
— Det var verkligen ett lika kärt som oväntadt möte, sade in-
spektor Hagberg och vexlade ett kraftigt handslag med grosshand-
laren.
— Jag säger detsamma, svarade han.
i detsamma kommo de fram till väntsalen dit de alla gingo in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
