Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Det är roligt, när bekanta träffas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
— Kominer inte i fråga!
— Hvad nu?
— Det är jag, som bjuder på middag i Norrköping, sade herr
Hagberg.
— Ja, herr grosshandlare! Annars komma vi inte, inföll fru
Hagberg kommenterade sin mans ord.
— Det var tusan, hvad herrskapet blifvit stränga på en stund,
det må jag säga.
— Ja, jal Vi veta allt, hvad vi vilja, vi också!
— Jag märker det, jag!
— Alltså bjuder jag på middag.
— Nå! Som du vill! Men vidare bjuder jag på kaffe och avec
på Strömsholmen.
— Strömsholmen, sade fru Hagberg.
— Ja, det är Norrköpings Hasselbacke, min nådiga.
— Ah!
-— Ni har aldrig varit i Norrköping?
— Nej, aldrig!
— Då är det ännu större skäl att resa dit nu, när herrskapet
ändå pa hemvägen måste passera staden.
— Ja, tack bror grosshandlare, vi bestämma oss för det, efter
som du är vänlig och vill se oss.
— Välkommnal
— Vi skrifva då, innan vi komma.
— Det är bra!
— Men inga extra anordningar för vår skull, förmanade fru Hag-
berg.
— Inte ett smul! Min städerska vänder upp och ned på vånin-
gen, när hon får höra, att det skall komma främmandfe förstås. Ty
att rifva omkring allt, tvätta, feja och piska det är hennes sannskyl-
diga nöje. Tacka Gud för, a«t jag icke sjelf blir både tvättad och
piskad af hinna, tilläde han skrattande.
— Min Gud, hvad grosshandlaren kan lutta på.
— Tycker fru Hagberg det.––––––Men för tusan! — Herr-
skapet får ^of att springa för att hinna med tåget.
— Kors i Herrans namn!
— Hvart har tiden tagit vägen!
— Herre Gud! Komma vi för sent! t
— Spring! Spring!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>