Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Karl Andersson återkommen till Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han läste alla tidningar för att se efter, om några hus voro
till salu.
Han fick äfven se en annons en gång, som intresserade honom;
ty enligt annonsens ordalydelse, borde det hus, som utbjöds till
salu, vara förstklassigt.
Det var en egendomsagentur, hvilken hade affären om hand.
Karl skickade en af sina tjenare till agenturen och innehafvaren
af densamma besökte honom samma dag.
Husets läge behagade Karl och då han åkte dit samt bars upp
i rummen, blef han ännu mera belåten. Det huset borde passa för
honom. Det var inredt med prakt och var dessutom ytterst beqvämt.
Det syntes, ätt der hade bott rika och oberoende menniskor.
Karl köpte huset, medan han nu var ute.
Ännu mer! Han lät möblera det.
De elegantaste möbler, han kunde finna, lät han insätta i rummen.
Trymåer, kristallkronor, dyrbara taflor — ja, han lät till sitt
hus föra allt, hvad som kunde kallas elegant och komfortabelt. Han
var van vid sin väns palats i San Francisko. Han ville sjelt ha ett
palats i Stockholm.
Och han kunde skaffa sig allt detta utan att det minsta behöfva
tänka på ekonomien. — Räntorna på tretiosju millioner kronor gå
ej till småslantar. — Brrr! — Den som hade dem ändå!
Anna visste ej af, att Karl bestämt sig för något husköp.
Hon hade ej varit med honom, när han såg på byggnaden och hans
tjenare kunde inte ett ord svenska, hvarför de ej kunde förråda något,
då hvarken Anna eller Johanna förstod den rådbråkade engelska, som
de talade.
Men så en dag sade Karl:
—r Ñu bar Anna hyrt in mig så länge, nu skall jag gifva Anna
bostad.
— Hvad menar Karl med det, sporde Anna.
— Jo, jag har köpt mig en stuga.
— Har Karl det.
— De här möblerna vill väl Anna ha med sig?
— Ja, visst vill jag det; jag har ju ärft dem efter min snälla
trökeu.
— Dem skola vi ställa in i ett par rum och vet Anna hvem
som skall bo der?
— Jag förstås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
