- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Senare delen /
542

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Invigningsfesten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

542
— Detta rykte var tillräckligt för att manskapet började yrka
på den lofvade ersättningen.
— Det är gitvet.
— Sergeanten Armstrong förde ordet för de öfriga.
— Jag skalle ej velat vara i guvernörens ställe.
— Åtföljd af några soldater gick sergeanten upp till guver-
nören och fordrade den betalning, som han var skyldig besättningen.
Men Wall afslog icke allenast hans begäran utan lät till och med
binda sergeanten vid en kanon såsom uppviglare och öfverträdare af
Subordinationen.
— Det var ett farligt spel.
— Negerslafvarne blefvo befallda att piska honom.
— Men det var ju barbariskt.
— Karlen hade ju ej gjort något ondt.
— Han fordrade ja blott sin rätt, synes det mig.
— Vid hvart tjugufemte slag, fortfor Karl Andersson, bief en
slaf aflöst, på det att straffet skulla bli så mycket kännbarare.
— Guvernören var en skurk, fruktar jag.
— På detta sätt fick Armstrong åttahundra slag.
— Men det är ju nesligt!
— Hvilken omensklighet!
— Den barbariske guvernören stod bredvid och uppmanade de
svarta att slå duktigt.
— Han borde sjelf ha pryglats.
— Slå honom, att hjertat brister, kommenderade han. Prygla
honom, så att lefvern hoppar ur kroppen. Detta straff och den sjukliga
årstiden skola snart göra slut på kanaljen.
— Det skall vara i Kalifornien, som något så rysansvärdt skall
kunna ske.
— Dog inte den arme mannen?
— Jo, svarade Karl Andersson, sergeanten lefde blott ett par
dagar efter denna afstraffning.
— Det är i sanning underligt, att han kunde lefva så pass
länge.
— Och guvernören?
— Han kom kort derefter till England, men hans brott blef
snart der bekant och hvem, som talade derom, kallade honom för en
mördare.
— Och detta med rätta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/2/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free