Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Invigningsfesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Hunnen midt för huset N;o 00 stannade menniskomassan och
började syssla med något, hvilket liknade ett skåp, som upplystes
oc höjdes på ett slags staffli öfver mängdens hufvuden på den trottoar,
som lag midt emot Karl Anderssons hus, åt hvilket nu vändes en
upplyst transparang, å hvilken under ett K. och ett A. bekransadt
med grönt, lästes i flammande skrift:
»Tacksamhet
af
arbetarne.»
Ja det var verkligen de arbetare, hvilka utfört restaureringen af
Karl Anderssons hus, som nu kommo och med polisens tillåtelse
tackade sin byggherre.
Karl Andersson hade nämligen låtit väl aflöna sina arbetare,
mot hvilka han emellertid visat den omutligaste stränghet, när sådan
var af nöden. Han hade under byggtiden låtit hvarje dag förmännen
säga sig, hur arbetet gick, hur arbetarne uppförde sig o. s. v. _
Och som han aflönade dem ur egen kassa, kunde han förfara med
stränghet mot dem, om så’ behöfdes.
Och stränghet visade han äfven. — En enda försummelse af en
arbetare framkallade varning, så snart försummelsen blifvit anmäld
tör byggherren och upprepades försummelsen, miste den rapporterade
utan försköning sitt arbete och tilläts ej åter upptaga detsamma.
Men å andra sidan var Karl Andersson mycket god mot folket.
Och fastän han betalade arbetet väl, var det intet ovanligt, att han
gat ett extra tillskott åt dem, som hade stora familjer att sköta om
och att arbeta för. — Som Karl Andersson var oförmögen att gå,
sa sysselsatte han mycket sin hjerna och han tänkte mycket på dem’
som arbetade för honom. Det är troligt, att han icke gjort det till
den vidsträckta grad, om hari varit frisk och färdig samt kunnat
aktivt deltaga i arbetet.
Och när så huset blef färdigt utan och innan och Karl Andersson
utbetalade den sista aflöningen, lät han till hvarje arbetare, som hade
familj, utbetala extra femtio kronor och till hvarje ogift arbetare
tjugufem kronor, hvarjemte han tillsade förmännen att frambära till
arbetarne hans tacksamhet för deras pliktrohet.
Hvem kan undra öfver, att det blef glädje bland arbetarne deri-
genom? Och nu ville de för hela hufvudstaden visa sin tacksamhet
mot den lemmalytta men hjertegoda byggherrn, som tycktes ha en
sjö att ösa penningar ur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>