- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Senare delen /
575

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Glada underrättelser från Pelle i San Francisko

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Ja, den är så.
— Dä Pelle red upp till det hus, som enligt tilikännagifvandet
på en urblekt skylt skulle vara byns värdhus, syntes inte en lefvande
varelse till.
— Nej, det är i allmänhet inte mycket folk der.
— Blott en liten qvickögd ekorre tittade nyfiket fram från
en trädgren, liksom undrande öfver, att en menniska så der på
aftonen förirrat sig till denna aflägsna del af verlden.
— Ekorrar betyda olycka, när man träffar dem på resa, sade
Karl Andersson.
— Pelle, fortfor den besökande, hoppade emellertid af hästen
och började knacka på den tillstängda dörren.
Ekorren gömde sig förskrämd i sitt bo, — men detta var också
den enda verkan som, knackningen åstadkom.
— Fanns det inte en menniska der?
— Det såg så ut. Men otåligt bearbetade han emellertid den
envisa dörren med båda händerna och ändtligen besvarades hans
knackning af en röst, en hes stämma, inifrån huset och en gammal
gråhårig af åren djupt böjd man öppnade för honom.
— Detta var en allt annat än förtroendeingifvande person och
hans blotta åsyn skulle på ett annat ställe ha jagat den besökande
från hans ogästvänliga boning.
— Jag tänker, Pelle lät inte förbluffa sig, om jag känner honom
rätt, sade Karl Andersson leende.
— Nej bevars. Gubben besvarade bittert Pelles helsning och
visade honom sedan, hvar han kunde finna en spilta samt litet hö
för sin uttröttade häst.
— Sedan Pelle, så godt sig göra lät, skött om sin goda gångare,
följde han värden tillbaka in i huset.
— Ett litet rum utan fönster och blott medelst en opanelad
vägg afstängdt från stora samlingsrummet, anvisades honom till natt-
läger och på dörren, som ledde dit in, stod ett par siffror, utvisade,
att han för natten egde att förfoga ötver rummet N:o38.
— En liknande dörr med numro 39 låg tätt bredvid och af allt
att döma utgjorde dessa båda rum eller rättare sagdt bås, allt, hvad
värdshuset hade att bjuda sina resenärer.
— Q,vällsvärden är färdig om en halftimme, sade Pelles underlige
värd vresigt, i det att han tände ett talgljus på bordet och sedan
aflägsnade sig.
575

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/2/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free