Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mänskokärlek hette elden, som i deras blick brann
klar,
och försoningstecknet, korset, deras kännemärke
var.
Tysta i noviseskruden, de som systrar utan prål
följde kämparne, där elden hemskast brann på
stridens bål.
Där dess rökmoln tätast lågo, där dess jämmer
hemskast ljöd,
vid kanondån, i granatregn, öfverallt, där plikten
bjöd,
utan fruktan fram de gingo som vid hemmets
lugna härd
att barmhärtighetens blomster utströ på sin dystra
färd.
Och hvarthelst i kampens vimmel sträcktes deras
hjältestråt,
i sitt ädla värf de skilde vän och fiende ej åt;
så bland turkar som bland greker, när och hvar
en sårad föll,
Röda-kors-falangen syntes och sin flagga upprätt
höll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>