164 )oOoC & 1 172 förut nämde Auctorer, på sina stälen. ö 197. At förekomma sjukdomar hos får. Fåren böra om wintren ej oftare wattnas än hwarannan dag: få de oftare watten, så sjukna och dö de. Præservativ emot deras sjukdomar ses förut under N:o 173. * Annat. Tag gröpt korn, torra Malörts-knoppar, Hamp-agnar, stötta Lagerbän och salt, något af hwarje och gif fåren däraf, sedan de äro om Hösten intagne, och det imellan Michaelis och Märtini, 3 qwällar i hwar wecka: lät dem sedan ej få snart dricka därpå. Detta är ock godt för wattusot och andra swåra sjukdomar när de inritat sig. — Annat. * A gifwa dem stötta Enebär med salt blandade och hafra därtil, är ock godt. Eller gifwes dem Enelag med litet Malört och salt uti, är en dryck af god werkan. NB. Fåren gifwes som oftast nog salt och Malört at sleka, så befrias de friska ifrån sjukdom och de sjuke komma sig åter före igen. 198. För Stämman. Gifwes et Får 2 eller 3 skedblad färsk Gäst, uti något warmt öl. Eller: Halft lod wäl sönderstött Swafwel, för hwarje Får i söt mjölk. Eller: För hwart Fär et 4:dels lod Spits-glas A)o ( 165 sönderstött och med hafre-mjöl och Urin knodadt til en deg och ingifwit. Eller: Kokad lag af Björkelöf med en hand full Humla uti; hjelper när däraf et qwarter ingifwes. ö 199. Ar kr om Fåren äro alle riskre. * Sjud Malört ganska wäl i watten, och när lagen är kall, gif honom åt Fåren at dricka, hwilket Får wämjar wid denna dryck, det bör utses til slagtning; men de andra, fåsom friska och sunda, påläggas. * Andre taga Aspebark och sjuda honom uti 2 a 3 timar. Sedan sätta de det sådet för Fåren, då de i 2 a 3 dagar warit innestängde. Andre åter igen pröfwa detta därmed, at de koka Aspebark, Malört och Albark och på Allhelgona dag gifwa det åt Fåren at dricka, hwarefter de sjuke lägga sig straxt ned och blifwa magtlöse, som ock icke lefwa wintren öfwer: men de sunde skaka sig allenast litet efter drycken, och doga at lägga på. Andre hafwa dessa märken: de taga dem i ryggen och känna om huden sitter wäl fast, då de äro friske; men är hon lös och slipprig, så äro de sjuke. 200. At behålla Fåren wid god sundhet. Skal du, så snart de Lambat, gifwa dem sält och Lagerbär at äta, däraf blifwa de feta, helsosama och mjölka wäl; men så snart de * * ö om