Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken - De dödas ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slokad svans och lade sig stundom i lä bakom båten, som
dragits upp på stranden. Men så kom han fram igen, satte
sig rakt uti stormens gap, där fradgade vågor foro mot
stranden, och tjöt mot det hemska han såg i vatten och luft. Han
hade ock skäl till sin oro.
Där kommo de svarta lommarna farande genom vågor
och skum, stora förskräckliga, och vattnet yrde runt om
kring. Från lugna vatten kan lommen ej höja sig, men nu
när han for på vredgade sjöar och flöt där på toppar av vågor
så tvära, då fick han luft under vingen, då flögo de båda
med ilande fart genom svarta natten med skri så trolska och
hesa, att vilda ödemarken ryste och björkarnas kronor skälvde.
Musti gav husbonden ej någon ro, han sprang ut och in
genom dörren och drog stundom Oluk i pälsen. Oluk vacklade
ut, han anade nog hur det var, han hade sett sådant förut, när
det färdades fram genom luften.
Från den mörka ön därborta kommo de farande hela
raden, svarta och hiskliga susade de fram med vinden, burna
av stormens vingar. Utan huvuden kommo de där, och de
andra hade inga kroppar eller blott höfter och ben. Där voro
armar och fötter, som kommo ilande fram genom luften, och
1 somliga hade rysliga ganfåglar med långa vidriga halsar
slagit sina skarpa klor och förde dem bort över skogens
toppar. Det susade och pep, det ven och visslade, när
dödingarna drogo fram, hela marken liksom skälvde, och det knakade
1 björkarnas stammar när »Vuoke» och »Viärolådde» drogo
fram likt stora rysliga ugglor med gloende ögon under
skrämmande hesa skrin.
De kommo från ön därborta. Det var den nye, som skrämt
dem eller boken, som han fört med. Det var som han anade
Oluk att i den bott en väldig kraft, och han darrade själv
för den kraften, när han såg det flyende rysliga följet. Han
hade sett sådant förut, men då hade han själv kallat det fram.
Nu kom det hans konster förutan, och det var ett gny och
en makt. ett sugande genom den mörka luften. så att han måste
hälla sig i en björk för att ej följa med i dödingarnas tåg.
Och se där kom det värsta av allt, där kom fasan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
