Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken - Keksin tulva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de fällts av en rasande storm, där de vuxo på den
låga sandiga mon, som med ens begynte fyllas av
strömmande vatten. Nog flöt där ock förut en rännil mot väster,
men man såg, hur den vart till en brusande flod. Där flöt all
Torne älv, som hindrad i loppet banat sig annan väg. Det
var ju ett Herrans under.
Dock icke hela älven. Det brakade och knakade allt fort
i fördämningen vid Kuusisaari. De starka skummande
vattnen hade ej nog av att vräka kull skogens furor. De ville
ock bryta ned människoverken vid stranden av den gamla
fåra, där de strömmat i tusentals år. De bände alltjämt
mot den höga bråten, den sviktade och knakade allt mera.
Den måste brista till slut.
Det var då någon tänkte på Sokea Ani, som ännu fanns
kvar i sin stuga. »Hon bor på din gård, Lars Larsson.
Skall du låta den gamla förgås?»
Då fattade Lars sitt beslut och skyndade ned till
stranden, slet dörren upp med fart och drog den gamla bort
ifrån drömmarnas land. »Sover ni ännu käring, när byn
är på väg att förgås?»
Han förde den gamla i trygghet till de andra, och
alla höllo Lars för en tapper man; ty när blinda Anna var
undan, brast dammen däruppe och de återhållna vattnen
kommo forsande fram i mörka grumliga vågor. Isflak och bråte
kommo dansande ned. Det följde med lador och hus av dem,
som funnos närmast stranden. Sokea Anis hydda låg ock
i spillror bland isen.
Det mesta av byn stod dock kvar, och då älven förlorat
halva sin kraft, vart den tvungen att under den väg, som
stod åter, skona så mycket, som eljest var dömt att förgås.
Men genom ödsliga skogar, där ingen bodde, flöt nu
andra hälften till Kalix vatten. Och så vart skapad
Tärendö älv, som är ett ibland Herrens under.
Ett under var ock att Ani vart räddad. Men det hade
skett genom Lars Larssons mäktiga arm. Månne någon gjort
sådant storverk den dagen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
