Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken - Andemakter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längre. Det var bara hedningarna han rådde på och deras
barn han kunde fånga. Ju flera kristna det blev, desto
farligare var han alltså för hedningarna. Han hade
förstås inte så många att välja på.
Iso Nutti och hans hustru voro så där mitt emellan.
Riktiga kristna voro de just inte, ty när de skulle ut och
fiska på somrarna i den heliga trollsjön Passejaure, åkallade
de Bergalak och offrade åt seitarna vid stranden. Passejaure
liksom andra trollsjöar hade två bottnar med ett hål i den
övre. Om man stod väl med seitarna, jagade de fisken upp
genom hålet. Då vimlade det av den i det övra vattnet, och
man kunde fånga mycket fisk i nätet. Eljest var det aldrig
värt. Riktiga hedningar voro dock ej heller Nutti och
hans hustru, ty de besökte kyrkan under de stora helgerna,
såsom överheten bjudit, de offrade åt prästen och bytte
sig till brännvin liksom andra kristna. Men om barnen
var det intet tvivel. En av dem hade nog fått dop, men det
var borttvättat med gendop, och de slogos förskräckligt
för jämnan och levde nästan värre än hedningar. På långt
håll kunde man höra, att kristendomen ej tagit på barnen
det allra minsta.
Nu voro de också utan tillsyn, ty föräldrarna hade
rest till Kautokeino för att fira julen. Barnen fingo husera
därhemma, huru de behagade. Och kring Nuttis kåta var
då ett förskräckligt liv.
Stalo hörde det, när han vandrade omkring i
vildmarken sökande efter rov. Här funnos ännu hedningar kvar,
det begrep han, och snart stod han mitt i den skrikande
flocken. Nu blev skriket än värre, och alla sökte fly. Men
det lyckades ej. Stalo tog genast fatt i en unge. Han stack
den i munnen, tuggade en stund och sväljde. Så var det slut
med den.
Nu grep han efter en till, men denne och de tre andra,
som ännu funnos kvar, hade hunnit gömma sig i kåtan.
De hade lagt ris och fällar över sig. En hade gömt sig i
kistan, och locket hade fallit igen. I dem som lågo under
riset och fällarna fick Stalo snart fatt, och med dem var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
