Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken - »Die Religion»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
divertissement var dock amusantare. Hans lapskor voro, ma
foi, ganska söta, och general Duvalls coupletter voro högst
charmanta. »
»Men», tillade kungen efter en gäspning, »vi hinna
ju aldrig fram på det här sättet. Vi äro ju bara en bit från
Fredrikshov. Kusken skall köra i trav!»
Signal gavs om raskare takt, och alla gladde sig däråt
utom livrébetjänterna och andra i kortegen, vilka gingo till
fots. Även de måste trava och detta till stor uppbyggelse
både för dem själva och det myckna folket. Man fick
bevittna det nya skådespelet av somliga som åkte eller redo
i all sin glans, medan andra, kammarpager, drabanter och
livrébetjänter lupo till fots, så hastigt de i sommarvärmen
förmådde, under fruktlösa försök att följa den hastigt
framrullande gyllene »Bourmannia» till tyska kyrkan, dit
kortegen slutligen hann fram i fullt upplösningstillstånd.
Där var allt högtid, ståt och andakt. Redan på långt
avständ hördes trumpeter och pukor från »tornomgången»,
och utanför portarna paraderade livdrabanter,
stånddrabanter, grenadjärer och musketörer. Det hela var synnerligen
väl arrangerat, och konungen emottogs av riksrådet
Rudenschöld, som var kyrkans inspektor, av överståthållaren,
baron Sparre samt av kyrkoföreståndarna. Inuti templet mötte
instrumentalmusik, fyra riksråd samt kyrkoherden doktor
Lideke och konrektor Susemihl, de båda senare i full
prästerlig ornat. Hela församlingen reste sig och bugade underdånigt,
när korungen, nådigt nickande åt de utländska diplomaterna,
serafimerriddarna och kanslern vid Uppsala universitet, med
hela sir svit drog fram mellan leden av tyska lyceets lärare
och elever, allt under det att instrumenten spelade en skön
melodi.
Högstdensamme tog plats på en praktfull tron, som rests
till höger om altaret, medan de båda prästerna trädde
framför detsamma. Nu var ståten fullkommen.
»Herre, förbarma dig, Kriste, förbarma dig, Herre,
förbarma dig!» ljöd det i det sköna templet, när man såg det
lysande majestätet med hela hans uppvaktning jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
