Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon är torpets sköna, friska ros,
som blir kvar när sommarn flytt sin kos.
Och när ängens sista sippor dö,
trifves hon, fast späd, bland köld och snö.
Röda kinder bakom iskristaller,
röda rosor bakom rutans galler!
Det är vinter, det är bistert kallt.
Snön i drifvor hopats öfverallt.
Men här inne — sakta vi oss närme —
här finns sol i blick, finns hjärtevärme.
o
Aldrig blomstervän med silfverhår
talar nu med barnet om en vår
mer än jordens vårar ljuf och skön,
utsår i dess själ en skatt af frön.
Helt förnumstig liten Anna sitter,
foten icke mer ostyrigt spritter,
tyst hon lyssnar, stilla som en bild —
tror sig förd till sommarns blomsterdalar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
