Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Trösta dig, unge," sade han till Märta, "Gråt
inte, så varder dig dina synder förlåtna."
Tvärs över torget kom herr greven och
hovmarskalken. Pälsar, tröjor och tidningar hade han
lämnat i kvarteret och i stället ifört sig en splitterny
promenadkappa, vars vida skört och kragar
behagligt vajade kring den feta men sirliga gestalten. I
handen höll han en bukett, vars blommor plockats i
rådmanskan Kroks fönster. De voro dock redan
något frostbitna. Herr greven själv huttrade av
köld, likväl färgades ansiktet av en livlig,
ungdomlig rodnad och de skälvande läpparna formade
försöksvis ett angenämt leende. Som hans blick
oavvänt riktades upp mot rådmans fönster blev han
först i sista stund varse magistern. Han studsade
och drog ögonbrynen ända upp till hårfästet.
"Goddag min bäste, goddag. Hm. Vasa?"
"Herr greve," hälsade magistern med en djup
bugning. "Kanske att jag inkommoderar –"
"Ja, alldeles förbannat," svarade greven
öppenhjärtigt. "Min bäste, det borde han förstå. Vasa?
Just här –"
"Just här," upprepade magistern med en viss
bitterhet, som dock åter vek för en hövlig ton. "Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
