Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en bedjande åtbörd som på samma gång spärrade
trappan. "Vågar jag be herr greven om tjugufyra
skilling?"
"Tjugufyra skilling? Tjugufyra skilling?"
"Ja, summan är obetydligt, och det är inte heller
för egen räkning jag ber. Ännu har jag trots brutna
löften ej tagit till tiggarstaven. Men jag har i min
ringhet en liten protegé. Flickan där. Det är ett
barn med dålig karaktär –"
"Vasa? Dålig karaktär? Min gud, han är galen.
Skall jag ge tjugufyra skilling till en flicka med
dålig karaktär?"
"Döm själv och döm milt, herr greve," bad
magistern. "Hon hade givit ett heligt löfte – ett heligt
löfte, herr greve – att skänka sina syskon några
gipskattor. Vad händer? Stadens många frestelser
blevo henne övermäktiga. Hon offrade slantarna på
eget nöje –"
"Herre!" mumlade greven, kippande efter andan.
"Vad angår det mig –"
Men Ekmarck sade:
"Ack, hjälp henne! Se hennes tårar, herr greve.
Hon är då icke alldeles förstockad, stackars barn.
Att bryta ett heligt löfte är för denna oskyldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
