Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Kusin!" ropade Bourmaister och sprang upp.
"Vilken beskyllning! För guds skull –"
Jan Erse grep handen som vilade på hans
skuldra och stötte den ifrån sig med en kraft, som
kom gubben att vackla.
Jörgen sade:
"Varför så häftig, granne? Är du oskyldig, så
kan du väl le åt frågan. Är du skyldig – ja, vad
har du att frukta av en fattig gubbe?"
Han betraktade honom från hjässan till hälen
med en lång, lugn, mätande blick.
"Nå," sade han med ett plötsligt leende. "Hur
menar I, bergsmän? Är han skyldig?"
"Nej, nej, nej," mumlade bergsmännen skamsna
och ovissa om de borde besvara frågan. Länsman
i Stenshult, Jan Erses vän, sade:
"Det kan vara att Jan mot sin vilje och sig
ovetandes vållat ingenjörens olycka –"
"Väl, väl," sade Jörgen. "Jag har blivit
överröstad i denna frågan som i den andra. Du har
vållat hans död, Jan, och jag har vållat er alla
onödigt besvär och tidsutdräkt. Låt oss avsluta
stämman, käre Bourmaister. Även jag begynner
känna tröttheten –"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
