Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och utsände präktiga skyar. Fracken var den
bästa, hatten på huvudet angav att dess ägare endast
väntade på hustru och döttrar för att begiva sig till
festen.
Och stadsfiskalen knackade och ropade:
"Raska på, ålderman! Det får inte bli nattsöl i kväll."
Ty det skenbara lugnet kunde icke bedraga en
så erfaren man. Han såg mörka gestalter smyga
utmed husraderna, gömma sig mellan träbodarna,
samlas till hotfulla hopar i gathörnen för att
plötsligt och utan hans bistånd upplösas och försvinna
i gränderna. Han hörde förstulna viskningar,
underliga läten, som säkerligen voro signaler. Det
var sannerligen en lek för skälmar och en styggelse
för en god stadsfiskal.
Och eftersom han icke kunde nå dessa förfarna
skälmar med sin ämbetsstav, begynte han attackera
andra, mindre förfarna. En svärm av sävliga,
beskedliga lyktgubbar strömmade ut genom Norstedts
port, trogna åskådare, som in i det sista applåderat
Lisa-Britas behag, hovmarskalkens figur och
tendresse, rektors stentorsstämma, konrektors fria spel
och yngste kollegas underbara hästminne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
