Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de lagar, som jag lyder under ansvar inför mig själv och
inför framtiden.
Den känner inte du, som endast skriver forntidens
historia.
Lennhardt:
När jag ser dig så — i solljus styrka — då avundas
jag dig din hårda ungdom, som gav dig all makt. Inför
dig känner jag mig gammal. Dock utan erfarenhet.
Du är hövding, krigare, vägrödjare, nydanare. Gärna
erkänner jag och beundrar allt stort hos dig.
Veroer
bugar sig ironiskt:
Tack!
Lennhardt:
Men därför kan jag väl inte lämna min syster i
fiende-hand? Märk vad jag säger, ty du är vår fiende i själ och
hjärta. Hur goda vänner vi än må ha varit. Hittills.
Märk detta: hittills.
Det gör mig ont att behöva säga så, Verger. Jag
vill inte strid, allra minst mot dig, min vän. Men tvingar
du mig — då ämnar jag mot dig försvara Hélène så länge
i mina ådror rinner en droppe av det blod, som hon och
jag har fått gemensamt — det dyrbaraste, ansvarsfullaste
arv vi äga.
Verger:
Svara mig ärligt — är hon likadan som du? Är hon
lika rädd för mig?
Lennhardt
tiger.
Veroer:
Nå? Svarar du inte? Är hon sådan — då skänker jag
dig henne — då vill jag henne ingenting. Då duger hon inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
