Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 VENUS
Hon var inte den av invigningen i kärlekens kult
förtrollade, besegrade, den av all dryck hon druckit
blott än mer törstande. Hon var icke som hon bort
vara, givmild och krävande, efterhängsen, rädd att
släppa sitt tag.
Hon frågade icke som hon ju bort göra hundra
gånger om dagen: säg, älskar, älskar du mig ?
Nej, det föreföll inte som om svaret på den frågan
intresserade henne så mycket. Och vad hennes eget
hjärta sade, därmed teg hon, så som han trott, att
endast de äldre mycket erfarna kvinnorna tego.
Endast med långa timmars och dagars mellanrum
kommo deras samlivs snabba röda sekunder, då
hennes väsen bröt ut i låga. Och då tänkte han alltid:
nu har jag vunnit henne. Men det var icke så.
Han satt där i grottan med armen om hennes liv
och gjorde upp planer för hur deras liv skulle
ordnas i framtiden, han talade om hur han skulle skona
henne från alla obehag, frågade om det plågade
henne att ännu någon tid vara tvungen att vara hans
hemligt älskade.
Flickan sade inte så mycket. Slutligen frågade
hon: — Skulle du ha skilt dig ändå ? -— Varför vill
du veta det? undvek han. — För att det är inte
så nödvändigt för min skull. Jag tänker inte vara
hemma i vinter. — Kan vara, sade han, men det
får ju lov att vara klart, till dess du återvänder.
Det var ingen fråga i hans ton, ingen tvekan, han
blott konstaterade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
