Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröllopsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I52 BRÖLLOPSDAGEN
en ny människa, kära du, måste man ha varit en
människa först. Men Svante är ingen karl, han är
ett mos.
Svante hade lovat att möta henne vid framkomsten
och noga beskrivit den plats, där hon skulle vänta
på honom. Hon väntade och väntade långt efter det
hon insett, att det var förgäves, och att han inte
skulle komma. Han kunde inte ha misstagit sig om
tiden, ty hon hade skickat telegram.
Hur många gånger hade hon icke fått stå där
besviken alldeles som niu? Men hur det var, förr eller
senare hade han alltid dykt upp och förklarat sig
passabelt, och hon hade låtit sig nöja och de hade
fortfarande hållit ihop. Så skulle det väl också ske
nu. Det var inte värt att misströsta. Därpå hade hon
gripit sig an med att ordna för sig på egen hand.
När kvällen kom, satt hon i ett skyddshem för
främmande, ensamma kvinnor undan vita slavhandeln
och alla lurande faror. Men det kändes högst
besynnerligt och en smula sårande för värdigheten att
vara föremål för omsorger efter att i så många år
ha varit den givande och att nödgas lyda
reglementen i stället för att utfärda dem,
Följande morgon begav sig Sigrid redan tidigt på
väg till Svantes kontor. Till den adressen hade hon
under tre månaders tid ställt alla hans brev, och han
hade svarat henne på firmans papper. Här måste han
ju ovillkorligen finnas, tänkte hon. Därför, när
mannen vid kontorspulpeten sade henne, att Svante läm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
