Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungens gärningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 KONUNGENS GÄRNINGAR
Med vanlig taktlöshet sökte hon utverka ett
toalettrum för sin räkning — för jag har aldrig, sade hon,
blivit klädd i samma rum som jag legat i.
Grevinnan svarade med osviklig artighet och insåg
fullkomligt, att hennes kunglig höghet måste sakna så
gott som all komfort på detta mycket gamla och
lantliga gods, dit man under andra förhållanden
aldrig skulle vågat inbjuda den kungliga familjen.
Men den unga prinsessan brydde sig icke om att
uppehålla illusionen, att man gjorde ett frivilligt
besök hos trofasta vänner till huset. — Faster får väl
låtsas att faster bor på ett tåg, så går det nog bra,
sade hon i en ton, som hade en frän tillsats. Och
med detta var den gamla genast uppdragen som en
mekanisk leksak och surrade åstad med skildringar
(dem alla kunde utantill) från sina färder i Europa
i sällskap med sin make, salig Pedro, beskrev
lyx-vagnen ända in i toalettavdelningens mest ömtåliga
detaljer, anordningarna vid stationerna och all den
oändliga älskvärdhet, som ...
Kungen vände damerna ryggen och gick bort i
en fönstersmyg. Där stod en djup och tung länstol,
som förfärdigats för några hundra år sen av en
greve Scipio till ett kungligt besök. Hit brukade
man flytta schackbordet eller spelbordet. Kungen
visste att herrarna väntade på ett tecken, men han
orkade inte ge det ännu. Med huvudet stött i
handen, försjönk han i inre betraktande av ett minne,
en dröm, som utträngt allt annat ur hans själ.
Han såg ett folk, präktigt, förnöjsamt, lättskött,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
