Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungens gärningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
KONUNGENS GÄRNINGAR
gifta dem lagligt i denna kväll. Ja, vad vill du ?
frågade han otåligt sin svägerska, som gjorde tecken
åt honom från soffan.
Greve Scipio såg besvärad ut, men de två unga
strålade. Nu skulle detta då bli verklighet, som först
bara varit en förbjuden dröm att hemligt fördjupa
sig i, sedan en avlägsen möjlighet, slutligen ett
gryende hopp. Och nu visade det sig, att det var den
enklaste sak i världen!
— Jag kan inte underlåta, sade hertig Pedros
änka med skälvande röst till sin svåger, att meddela
dig en mycket sorglig underrättelse.
— Har du någon dödlig sjukdom? frågade kungen
tankspridd.
— Jag? Nej, gudskelov, och hoppas att jag aldrig
får. Men Beth har inlett en förbindelse med ...
— Kom barn, sade kungen, och bed er bror och
faster önska er lycka.
Fem minuter senare voro änkehertiginnan och
hennes tåliga gamla hovfröken ensamma i salongen.
Kungen var inlåst med greve Scipio, och de övriga
voro sysselsatta med att i hemlighet för tjänarna
förbereda både bröllop och flykt.
— Ja, se jag skulle nu aldrig ha fallit på en sån
idé, sade hertiginnan för tjugonde gången. Det blir
aldrig lycka med ett sådant äktenskap. Jag förstår
inte Carl. För nog är jag lika mycket demokrat som
nån annan, men där är ändå alltid ett avstånd. Men
naturligtvis ska jag i alla fall...
Det gick barmhärtigt fort. Den gamla hovfröken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
