Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De blå silkesstrumporna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2IO DE BLÅ SILKESSTRUMPORNA
— Det må jag säga var storslaget, sade
generaldirektören. För det blir nog inte muntert i
Haparanda.
—■ Nej, sade jag och tänkte i mitt stilla sinne:
jag stannar aldrig där, jag tar mig över till svenska
konsulatet i Petrograd. Egentligen spelade jag ju
en roll for den mäktige mannen och ställde mig
bättre och annorlunda än jag var. Jag hade liksom
inte mera någon blygsel i det fallet efter scenen
med matematikläraren. Jag stod i ett slags
defensivställning inför alla karlar, från den stunden. Men
något hos mig var uppriktigt just nu, och det var
min önskan att fälla ett ord för alla flickorna, som
skulle stanna i Verket.
■— Om generaldirektören bara ville pröva oss,
innan generaldirektören dömer om vår kapacitet, sade
jag. Det är en förlamande känsla att veta sig
underkänd på förhand. Betro oss med svåra uppgifter i
stället för att sätta oss till de lägsta
hjälpmadam-sysslorna för alltid. Vi ska nog gå i land med dem,
tänk på kvinnorna i de krigförande länderna.
Han svarade inte strax. Men när hans svar kom,
drabbade det mig oförberedd, där jag satt och
pri-made över hur skickligt jag hade begagnat tillfället.
— Fröken är ju särskilt begåvad i matematik,
vill jag minnas? sade han.
— Inte särskilt, sade jag.
— Å, jag minns nog, att ni hade cum laude.
Nåväl, jag har en uppgift för en duktig matematiker.
Jag hade inte ett ögonblick drömt om att sätta en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
