Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Någon uttömmande eller ens någorlunda utförlig
framställning av knutar har jag icke påträffat vare
sig i vår egen eller i andra länders litteratur. Vad
som står till buds är det som finnes i en del
arbeten, speciellt avsedda för sjömän. Det är
betecknande för i hur hög grad knutarna försummas på
landbacken, att vi sakna allmänt antagna namn i
språket för de allra flesta, även de enklaste och
bästa knutar; de namn, som finnas, äro vanligen
sjötermer, och även de äro ofta vacklande.
Likväl vore det utan tvivel skäl, att man ägnade
något mera uppmärksamhet åt detta område än
som för närvarande är fallet. Först och främst kan
det understundom vara av betydelse för vem som
helst, att han kan göra en riklig knut;
kroppsskador, förlust av egendom, ja, till och med livet
har mången gång berott på okunnighet häruti, för
att icke tala om alla mindre olägenheter och
obehag. Om barnen i våra skolor finge (t. ex. vid
undervisningen i slöjd) lära sig några av de
viktigaste knutarna, skulle de säkert ha större nytta
därav än av åtskilligt annat av tvivelaktigt gagn,
som saklöst kunde strykas i stället.
Men även ur en annan synpunkt synes mig
studiet av knutar erbjuda ett visst intresse.
Somliga knutar användas visserligen så gott som hos alla
folk, men flera äro också liksom många andra
konstalster och redskap begränsade till vissa folkslag
och raser och höra säkerligen till dem, som äro
mest inrotade. Måhända skulle etnograferna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
