Om knutar / 51 (1916) Author: Hjalmar Öhrvall Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Stek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fästa ankartåget i ringen (röringen) på ankaret. Efter
ett par rundtörnar genom röringen göras två
halvslag om egen part, s. k. röringstek (fig. 42). Det kan
även göras så, att första
halvslaget tages igenom rundtörnarna
(fig. 43). (Stundom bändslas
sladden till slut vid fasta parten.) I
båda fallen kunna halvslagen även
göras aviga, vilket emellertid av
skäl, som ovan antytts, sällan
torde brukas. Grova ankartrossar
fästas vid ankaret medelst gårdings- eller
ankarstek. Sladden tages en eller två rundtörnar genom
röringen och vidare en eller ett par dito omkring
egen part, så att sladden kommer inuti
rundtörnen, varpå den bändslas till egen part. Ett
ankarstek i plikt- eller varpankare kallas pliktstek.
Numera användas emellertid för det mesta
järnkättingar, som fästas vid ankaret med klammar eller
schacklar.

Fig. 42.

Fig. 43.

Minörstek eller bakhandsknop (fig. 44) användes,
när man vid förhalningar o. s. v. vill
för tillfället fasthålla en tross i en ring
o. s v. Man tar trossen enkel genom
ringen bakifrån framåt, vidare bakom
och omkring den fasta parten, t. ex.
från vänster till höger, och så återigen
genom ringen, men nu framifrån bakåt. Håller man
sladden sträckt, så sitter trossen fast, men kan när
som helst lossas. För samma syfte kan man även

Fig 44.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>