Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Stek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa två sistnämnda sätt ha den fördelen, att
de lättare medge en viss förskjutning av
rundtörnarna, så att de kunna göras lika stora. Nyttan
härav torde erfaras vid längre »sittningar». I stället
för två rundtörnar kan man med fördel, om tåget
räcker, anbringa tre eller ännu flera, vilket ju endast
kan göra »stolen» bekvämare. Allra bäst torde
emellertid vara att anbringa ett bräde i rundtörnarna
att sitta på.[1]
Slutligen bör nämnas ett pålstek, som omtalas
i d:r Ivar Arwidssons bok om Strömmingsfiske,
1913, sid. 40, och som förekommer vid Skärså i
Hälsinglandsskärgården, där det kallas dubbelt
pålstek. Det göres med en bukt alldeles på samma
sätt som enkelt, så att slutet på bukten stickes
igenom halvslaget (liksom eljest sladden). Men sedan
jämkas samma bukt ut så mycket, att den blir lika
stor som de två bukterna i pålsteket och kan tagas
tillsammans med dessa. Man får på detta sätt ett
pålstek med tre bukter, som är synnerligen
pålitligt.
Fasta öglor. En fast ögla, som är mycket
bekväm och som kan göras in på ett tåg, även om
man icke kommer åt dess ända, är följande: man
gör ett halvslag med bukten framåt, högra parten
över den vänstra (fig. 62 a). Nu skjutes halvslaget
något över högra, fasta parten och dess främre bukt
tages ut åt höger mellan fasta parten och högra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
