Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 4. Stek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Fig. 91. |
halande parten går in på samma sida, som
halvslagets parter korsa varandra och gör en bukt
omkring en pinne (ters), som sitter tvärs
över bukten (fig. 91). Steket kan lätt lossas,
om tersen utdrages. Det engelska
vantsteket torde vara nästan pålitligare än
vanligt vantstek, men är knappast så
bekvämt att ansätta.
*
För att tillfälligtvis fästa ett tåg i en hake
använder man åtskilliga stek, som kunna
sammanfattas under benämningen hakstek. Enklast är det
s. k. nackslaget, som kallas så, emedan tåget går
runt hakens »nacke», Det är snarare en beläggning
än ett stek. Kallades förr även krängstek. Det är
enkelt (»engelsman», fig. 92), eller dubbelt
(kadettstek, fig. 93). Hur pass säkert det är, beror i hög
grad av hakens form och storlek i förhållande till
tåget. I somliga
fall, där
friktionen blir
tillräcklig, t. ex. om det
göres med en
kätting, eller om
haken ej är rund
i tvärgenomskärning utan
avtunnas uppåt, så
att säga är
|
| Fig.92. |
|
| Fig.93. |
|
| Fig.94. |
|
| Fig.95. |
|
| Fig.96. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:00:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/knutar/0095.html
