Om knutar / 149 (1916) Author: Hjalmar Öhrvall Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Knopar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 173.

ovanpå knopen och alla ändar
avkapas. Fig. 174 visar
taljerepsknopen uppifrån.




Mot slagningen: Sedan sladden
uppslagits omkring 8 tirar, böjes en
av parterna mot slagningens riktning
i en återgående bukt ned mot och
tvärs över tåget på samma sida och
ställe, där den blir fri, så att den
korsar sig själv. Därefter fortsättes

Fig. 174.

på samma sätt med den part, som
ligger (i slagningens riktning) närmast
bakom den förra, så att dess bukt
underifrån omfattar den förras sladd. Slutligen
upprepas samma manöver med den tredje parten, så
att den omfattar den andras sladd och uppstickes
genom den förstas bukt, varpå knopen åtsamsas.

Man kan nu fråga, vilket som är bäst, att göra
taljerepsknopen med eller mot slagningen.
Ingenstädes har jag sett framhållet, att den kan göras på
båda sätten, endast det ena beskrives.[1] Det vill synas,
som om det förra vore att föredraga. Parterna binda
varandra visserligen lika bra på båda sätten; men
de brytas hårdare, om de böjas mot slagningen,
varigenom garntrådarna frestas mera.

Taljerepsknopen avändes för att skydda ändan
av ett tåg för att trasas upp och för att utvidga det,
så att det stoppar i ett hål (stoppknut). Den är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>