Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Knopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem efter alldeles samma regler, som förut angivits,
slå fallrepsknopar, diamantknopar, rosenknopar
o. s. v., enkla och dubbla, som bliva mycket
prydliga. Har man ett stort antal parter, t. ex. sex eller
flera, blir knopen öppen i mitten och övergår
slutligen till en krans.
Diamantknop. Man uppslår parterna omkring
13 tirar och böjer var och en av dem i en bukt rätt
ned mot tåget, så att sladdarna ligga utmed detta,
en på varje sida. Sedan tar man en av parterna.
(A) utanför den framför liggande partens (B) bukt
och sticker den upp igenom den tredje partens (C)
bukt; vidare parten B utanför parten C:s bukt och
upp genom bukten av A; slutligen C omkring A och
upp genom B. På detta sätt bli parterna flätade
om varandra, innan de träda ut ur knopen, vilket
torde förläna denna knop större
fasthet än sjåarknoparna besitta. Vid
åtsamsningen bör man ej genast sträcka
parternas ändar, utan börja vid roten,
där de gå ut. De tagas ihop, när de
gått ut ur knopen, och förses med en
gemensam tagling (fig. 189). Begagnas för
bandstroppar på rår, som stoppknut på
fallrep o. s. v.
 |
| Fig. 189. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
