Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Knopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undre trossen, C tages omkring c i den övre trossen
och c uppstickes slutligen underifrån genom den första
partens (A) bukt, varigenom fullständig symmetri
ernås. Ena trossens parter äro böjda mot, den
andras med slagningen i egen tross. Parterna
åtsamsas (två i taget, en från vardera trossen), deras
ändar upplösas och fastmärlas, liksom i alla
vantknoparna, med sjömans- eller segelgarn.
Detta slags vantknop utgöres således ej av två
taljerepsknopar, som stoppa mot varandra; de fria
parterna från båda trossarna äro hopflätade till en
knut. Det är otvivelaktigt, att denna håller, om
ändarna fastmärlas, men tåget frestas mycket,
isynnerhet det, vars bukter äro gjorda mot slagningen.
Den förut beskrivna vantknopen torde därför vara
att föredraga.
Man kan även göra ett öga med taljerepsknop,
när man ej har tid att splitsa ett sådant. Man slår
upp sladden och sätter in parterna alldeles som
vid ögonsplits (se denna!), men i stället för att
fortsätta splitsen, gör man, så som vid vanlig
vantknop, en taljerepsknop med de tre parterna omkring
den fasta trossen åt motsatt håll mot det, åt vilket
ögat ligger. Även här kan man lämpligen göra två
taljerepsknopar i stället för en.
I ena som i andra fallet kan vantknopen vid
lägligt tillfälle omvandlas till en splits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
