Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Magiska knutar (trollknutar), knutar med rituell och symbolisk betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men romarna skulle helt säkert ha kallat det
religio.» [1]
Det var i själva verket fordom en allmänt
utbredd tro, att man medelst en knut, som under vissa
ceremonier bands med syftning på en bestämd
person, kunde binda honom i vissa, bestämda
avseenden. Ett intressant exempel härpå finner man
i Snorre Sturlasons krönika, i sagan om Sigurd
Jorsalafare. Sigurd gnabbas med sin broder Øystein,
båda skryta över sina bedrifter. Slutligen säger
Sigurd: Jag for på min färd ända till Jordan, sam
över ån. På sluttningen är där buskar och bland
dem knöt jag en knut och talte så över den, att du
broder, antingen måste lösa den eller också rätta dig
efter de ord, jag då använde. Kung Øystein sade:
Icke vill jag lösa den knuten, som du knöt över
mig, men jag hade kunnat knyta dig en knut, som
du ännu mindre kunde fått löst den gången, då du
seglade med ett enda skepp in i min flotta, då du
kom hem. Efter detta tego båda och blevo
vreda. [2]
Särskilt användes i forntiden trollknutar vid
besvärjelser, som gingo ut på att draga till sig och
fästa en älskad person. En dylik besvärjelse återges
i Vergilius’ Bukolika, åttonde eklogen, där det bl. a.
heter enligt Adlerbeths översättning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
