Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 9. Översikt över olika knutars användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltjämt de gamla, då de snart sitta kvar i minnet för
alltid. Har man sålunda ernått en viss
»knutbildning» och kan säkert 15—20 knutar, så lär man sig
allt lättare och lättare de återstående.
Speciella uppgifter:
1. För att bära en börda (ett stort paket, en
knippa böcker eller dylikt) har man ofta mycket
stor hjälp av en enkel stropp, vare sig en »lagd
stropp» (se sid. 174!), eller en för tillfället anordnad,
ett snöre, lina eller dylikt, vars ändar förenas t. ex.
med ett skotstek, så att det bildar en ring av
 |
| Fig. 245. |
passande storlek. Man lägger
stroppen dubbel omkring
bördan, tar den ena bukten
genom den andra, då den
bildar ett handtag, genom
vilket man kan sticka
handen eller armen och bära
bördan som en kappsäck
(fig. 245).
2. För att knyta sko- eller kängbanden,
kalsongband m. fl. (kjolband och strumpeband äro väl
numera allmänt bortlagda bland vettigt folk) använder
man råbandsknuten (eller tvinnknut), ej käringknut,
som är opålitlig (se härom sid. 52!).
En anordning, som ersätter den vanliga
skoremsknuten, ett slags beläggning, som gör god tjänst
och är vida lättare att göra än beskriva, är följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:00:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/knutar/0242.html
