Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Sex mot en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindes var den japanska beteckningen för »Ryssland». Härpå följde
en hel rad anmärkningar, som af tonen att döma ej innehöllo
några artigheter, och lika tydligt var, att de voro ämnade åt
honom. Med tanke på den både långa och kalla resan hade Bob
satt på sig sin långa luddiga resrock, som täckte honom från
hälarna ända upp till öronen, och på hufvudet bar han ett slags
jägarmössa, som var särdeles praktisk, om också icke vidare elegant.
Den långa gestalten i denna dräkt, det ljusa håret och de blå
ögonen — mera behöfdes ej för att han skulle te sig som en ryss
för dessa halffulla krigare, hvilka under nu rådande
omständigheter ej med alltför blida ögon betraktade arffienden.
Bob såg sig ej om; han måste draga på munnen vid tanken
på att man tog honom för moskovit. »Aldrig visste jag, att jag
tog mig så ståtlig ut», tänkte han.
Som han gick hastigare och i mera direkt kosa än de
bullersamma studenterna, väntade han att han skulle komma ur sikte
för dem inom några minuter. Men han märkte med en känsla af
obehag, att sällskapet bakom honom också påskyndade sina steg;
skymforden ljödo högre och i oaflåtlig följd, och äfven de glesa
återstoderna af folkmassan, som hittills förhållit sig så lugn och
sansad, började i skymningen, efter hvad han kunde se, betrakta
honom med en viss misstänksamhet. Han visste, att obildade
japaner ej skilja på några nyanser i fråga om främlingar, och
ihågkommande hvad han i Nikko hört af Kobo och än mera af hans
tjänare Taru om de våldshandlingar, som för ej särdeles många år
sedan begåtts mot européer af uppretade japaner, kände han en
viss oro vid tanken på hur detta skulle sluta.
Det var hopplöst att söka blidka ynglingarna genom att
meddela dem, att han till nationaliteten var britt, ty hans hela förråd
af japanska ord bestod af namnen på några vanliga föremål, och
deras förbittring skulle måhända endast stegras, om de såge, att
han ämnade tilltala dem.
I afsikt att göra sig fri från sina förföljare, tog han
plötsligt af inåt en trång gränd, ledande som han trodde rakt ned mot
hamnen. Byggnaderna å bägge sidor voro små envåningshus,
uppförda af trä, hvilkas rörliga framsidor, som varit borttagna
under dagen, nu insatts till natten. Inga lyktor hängde vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
