Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Omringade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När hans män stupade, den ene efter den andre, insåg han
slutligen, att ställningen var ohållbar. Han måste draga in dem
bakom barrikaden ofvanför, som af kullens krön skyddades för
skyttarna uppe på klippan. Men så trängde sig den frågan fram:
hvad skulle han göra med damerna?
Två skäl talade mot att de stannade kvar där de nu befunno
sig. För det första voro sjuttio tjuntjuser, hopträngda på den
lilla öppna platsen bakom barrikaden, knappast något lämpligt
sällskap för dem, och för det andra skulle de på ett för dem
själfva mycket olyckligt sätt vara i vägen, om ryssarna skrede till
ett afgörande anfall.
Eljes hade både fru Pottle och Ethel hela tiden med
beundransvärdt järnmod funnit sig i den pröfvande situationen, och
under Ah-Sams ledning hade de förvärfvat stor skicklighet i att
anrätta både ris och hirs, hvilket tillsammans med te, bryggdt
allt svagare och svagare, var deras enda föda. Bob gjorde sitt
bästa för att förekomma, att de anade farans verkliga vidd, men
han hade hela tiden en känsla utaf, att de måste förstå, hur föga
hans lugnande försäkringar voro att lita på.
Medan han undrade, hvad han skulle kunna göra för det
gemensamma bästa, föll hans öga på den rämna i klippan öfver
hans hufvud, som ådragit sig hans uppmärksamhet, när han
första gången kom framåt vägen. Var den djup nog, undrade han,
för att bereda de bägge damerna skydd? Längst fram var den
utsatt för att beröras af ryssarnas eld, men om den sträckte sig
något längre inåt klippan, skulle den kunna bilda en tillflyktsort.
Han beslöt att utforska den. Den var tillgänglig endast från
ett klipputsprång, som sköt fram öfver forsen, och detta låg till
större delen af sin utsträckning skyddadt för fienden. Men det
fanns ett stycke på omkring tjugo alnar, som låg emellan två
framspringande klippor, och detta var alldeles öppet. Ett
vågstycke var det att söka uppnå denna tillflyktsort. Han såg sig
omkring för att om möjligt upptäcka någon annan väg; det fanns
ingen. Han måste tydligen taga risken.
Men först gällde det att betrygga hans lilla styrkas säkerhet
under hans frånvaro. Han lät för detta ändamål större delen
draga sig tillbaka från stenmuren vid klyftans mynning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
