Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Kosacklägret stormas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på. Blott ett par gånger gjorde man halt för att äta och hvila
en stund, men eljes fortsattes marschen oafbrutet ända till
skymningen. Då utvalde Bob och Sing-Tscheng en lämplig plats för
att slå läger, där man var något så när skyddad för vinden, som
blåste kallare, när det led mot kvällen. Vakter utställdes
omkring lägret, men de mörka timmarna förgingo, utan att
någonting störande inträffade. Ännu så länge tydde ingenting på, att
de flyende förföljdes.
Nästa morgon togs marschen åter upp och fortsatte genom
samma slags ogästvänliga trakter till fram emot tre på
eftermiddagen. Då, just som ryttarna klättrade uppför hvad som tycktes
vara den högsta topp, som de ännu haft att bestiga, höll
höfdingen plötsligt in sin häst, hoppade af och tecknade åt de öfriga
i sällskapet att följa hans exempel. Han sade hastigt några ord
åt sina män; sedan vinkade han åt Bob och Ah-Sam att följa
med och gick försiktigt till fots uppåt den lilla sträcka af
sluttningen, som ännu höjde sig framför dem.
När de kommit upp på toppen, utbredde sig framför dem
ett det vackraste panorama. På ett afstånd af hvad Bob kunde
tro vara omkring fem mil, sågo de en bred flod, som flöt öfver
slätten från öster till väster och på ett ställe vidgade sig nästan
till en sjö, strödd med öar. Kullar af växlande höjd dolde här
och där sträckor af floden. Åt andra hållet utpekade höfdingen
en bebyggd sträcka, som nätt och jämt var synlig genom en lätt
solrök.
— Viju, sade han.
Bob såg på staden med ett visst intresse, i det han tänkte
tillbaka på de föga angenäma minnen han hade från den.
Nedanför till vänster, mellan åskådarna och floden, som delvis
undanskymdes däraf, låg en brant bergknalle, som höfdingen kallade
Hushan.
— Han heta Tigerkulle, förklarade Ah-Sam.
— Hvad är det där? frågade Bob, i det han pekade på en
smalare flod till höger, som slingrade sig mellan kullarna och
försvann bakom Tigerkullen i riktning mot Yalu.
— Ai-ho, sade höfdingen.
På andra sidan Ai-ho, mellan denna flod och Yalu, låg en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>