Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. En stum kines
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetet, såg många bevis på det orubbliga lugnet och
ståndaktigheten hos detta folk, till hvilket han oemotståndligt kände sig
dragen. Mången käck liten soldat, som blifvit ohjälpligt lemlästad,
fogade sig i sitt öde och bar sin smärta utan en klagan, medan
han mest sörjde öfver vetskapen att han under den återstående
delen af kriget, måhända under återstoden af sitt hela lif, skulle
bli ur stånd att åter träda i aktiv tjänstgöring.
Fram emot aftonen, då Bob tillsammans med Ah-Sam
passerade öfver en mera afskild del af positionen, där det ännu låg
kvar en mängd obegrafna lik, tyckte han sig höra ett stönande.
Han stannade och lyssnade. Efter ett ögonblick upprepades samma
ljud, svagt men dock tydligt, mindre ett stönande af smärta än
den trötta suckan från en alldeles uppgifven människa.
På ett jämförelsevis litet ytområde lågo omkring trettio
liflösa kroppar tätt tillhopa, och på deras dräkt såg Bob, att de ej
voro japanska, utan mandschuriska infödingar. När han
uppmärksamt banade sig väg emellan dem i riktning mot ljudet, såg han
slutligen en arm, omsluten af en hvit lärftsärm, röra sig, och när
han böjde sig ned, fann han, att hopklämd intill en kall och död
kropp låg en man, som ännu var vid lif.
Den sårade befriades snart ur sitt hemska läge, och Bob
igenkände då tjuntjushöfdingen Sing-Tscheng, den man,
tillsammans med hvilken han tillbragt sina minnesvärda fjorton dagar af
faror och äfventyr.
Han var ganska allvarligt sårad. Efter att ha gifvit honom
en dryck vatten ur sin flaska, genomletade Bob noggrannt det
kringliggande området för att möjligen anträffa någon mera, hos
hvilken lifsgnistan ännu ej var slocknad. Men han fann ingen;
alla de öfriga voro döda. Med biträde af Ah-Sam bar han sedan
höfdingen in i det japanska lägret, där hans sår blefvo omsedda
och förbundna.
Morgonen därpå kom Bob för att hälsa på Sing-Tscheng,
och till sin glädje såg han, att den sårade redan betydligt var på
bättringsvägen. Med Ah-Sam som tolk började han ställa en
mängd frågor till mannen, nyfiken att få veta hvad som blifvit af
honom efter den sista förbittrade striden med Tschang-Wos
mandschurer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
