Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Nemesis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt minne, att han blefve i stånd att röra sig utan att tveka eller
taga miste. Han smög sig ännu en gång längs gången rundt
tornmuren, utför korridoren, som ledde från den till
Tschang-Wos rum, tillbaka till gången och längre fram inåt den, tills han
kom till en dörr, ledande till köket, hvarifrån han hörde tjänarnas
stämmor. Sedan återvände han till trappan, steg upp på taket,
gick utför yttertrappan och fortsatte genom den tunnelliknande
gången till platformen omedelbart öfver klyftan.
Han spejade tvärs öfver för att se, huruvida månskenet skulle
tillåta honom att upptäcka Ah-Sams gestalt på dess öfverenskomna
plats. Men kinesen höll sig ur sikte. Bob själf kunde emellertid
ses; han lösgjorde repet från krampan och kastade ned det. Det
uppfångades, just som det svängde fram under järnbjälken.
Några minuter förflöto, och sedan såg han en mänsklig
skepnad komma svängande förbi. I det Bob själf höll sig fast
vid järnkrampan, tog han emot Ah-Sam och grep tag i honom i
det kritiska ögonblicket, gjorde ånyo fast repet, och begaf sig åter
in i skydd af tunneln. Där berättade han i hviskande ton för den
bestörte och flämtande kinesen, hvad han upptäckt och hvad han
ämnade göra.
De två väntade där under tystnad ett par timmar, tills Bob
antog, att borgens invånare fallit i sömn. Då förde han Ah-Sam
den väg han själf följt, tills de kommo fram till gången vid foten
af den inre trappan.
Efter att ha befallt Ah-Sam stanna kvar där smög Bob
vidare för att rekognoscera. När han steg utför trappan, hade han
sett, att lampan utanför Kobos fängelse alltjämt brann, ehuru matt;
han såg nu, att äfven lampan i korridoren ännu brann.
Höll Tschang-Wo dessa lampor ständigt brinnande? Var
han, likt alla tyranner, rädd för att bli mördad? De alltid
brinnande lamporna, den massiva, järnbeslagna dörren i korridoren
tydde på, att han ej litade på sina underlydande. Själf var han
en mördare, som tillskansat sig makten, var det ej möjligt, att
med det mått, hvarmed han mätt, skulle äfven en gång komma
att mätas åt honom själf? Han härskade genom fruktan; när
människor upphört att frukta honom, skulle hans makt och
myndighet slockna likt en brusten bubbla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
