Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
som stadfästes år 1442 av konung Kristofer — en
främling på Sverges tron — i den lagen alltså som börjar med
orden Sverges rike är av heden värld
sammankommet av svears och göters land
— där heter det i konungsbalkens andra kapitel, att
konungen äger att styra och råda för borgar och land,
men där lägges till: dock så, att andligt och
världsligt frälse njute sina privilegier
och gamla frihet.
Kampen om makten hade börjat på allvar, en
liten del av folket, stormännen, hade ryckt från
konungen hans välde.
Under medeltidens strider mellan konungar och
stormän och inbördes mellan dessa gick makten hand
ur hand.
Då trädde där fram gullhårig
en yngling, en tjuguårig —
men en stark ung man!
Han samlade viljorna och tog ensam styret, det var
Gustaf Eriksson Yasa. Han var äntligen en av de våra,
en man av vårt eget land, de unga björkarnas, de
glittrande små sjöarnas och de susande, väldiga skogarnas
land. En svensk på tronen! och starkare var han,
huvudet högre än alla andra. Han tog makten att
råda och styra, blev en myndig herre på den stora
gården; honom glömma vi aldrig. Men vi glömma heller
inte vad som sedan hände. Han menade: riket är mitt,
en egendom som jag, konungen, äger, som jag styr efter
behag och delar, när jag så för gott finner, mellan
barn och fränder och vänner — och folket skall tiga.
Och den gamle herren dog, och hans barn kommo hand
i hår om arvet. Medan småherrarna kivade och stredo
tog folket tillbaka makten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
