Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Regeringsformen av den 21 augusti 1772 var den
första svenska författning, som medvetet byggde på
maktfördelningens grund, det första verkligt
konstitutionella försöket i Sverges historia. Den var en
utveckling från 1634 och 1720 års regeringsformer, men
gav konungen den centrala maktställningen. Kung
och riksdag skulle dock tillsammans stifta lag, inte
den ene mot den andre. Ständerna ägde att bevilja
skatter. Rådet skulle ansvara endast inför konungen,
ej inför folkets representanter.
17 år senare tog Gustaf III steget fullt ut till
enväldet. Vid 1789 års riksdag genomförde han med
våld en ny statsvälvning och tvang ständerna att
bekräfta Förenings- och säkerhetsakten, vari bl. a.
bestämdes, att de riksvårdande ärendena
skötas på sätt konungen nyttigast
synes.
Nu hade han ju räddat landet från de ödeläggande’
partistriderna under folkmakten, nu blev väl
förtroendet fast sammangjutet? — Tre år därefter blev han
skjuten.
Hans son kom på tronen, enväldet fortsatte — och
år 1809 avsattes en oduglig konung, vilket inte kan
tydas som en åtgärd av förtroende.
Nu skrevs åter konstitutionen om och blev sådan
den ännu i huvudsak gäller. Den unge Hans Järta fick
göra’t, och hans förslag daterades den 6 juni 1809.
Han betecknade själv den nya regeringsformen såsom
”ej tillkommen efter någon av de samhällskostymer,
som då voro moderna i det övriga Europa, utan efter
den åldriga svenska dräkten med bondtröjan närmast
livet”. — Folkvälde alltså.
I regeringsformens fjärde paragraf heter det ännu
i dag:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
