Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
en nymornad folkvilja, ännu fullständigt odisciplinerad
och vild, nära nog omedveten. Det var inte endast
Hartmansdorff, närings- och tullfrihetens oböjlige
motståndare, men även Lars Hierta, samma friheters
förkämpe, som fick sina fönster inslagna av folkhoparna.
Missnöjet kvävdes tills vidare. Folket lärde sig så
småningom att använda andra metoder än
stenkastning och mötte senare i tiden upp med behärskad,
järnhård disciplin — vi minnas storstrejken 1909! —
År 1862 kunde den gamla tiden inte längre stå
emot, folkviljan efter den tidens begrepp vann en ny
seger. 7 januari 1863 framlade regeringen ett förslag
till ny riksdagsordning och till därmed
sammanhängande förändringar i regeringsformen. Det var skrivet
av Louis de Geer. Ståndsförfattningen och
självskrivenheten upphävdes och tvåkammarsystemet infördes.
Förslaget vilade till följande års riksdag, då det efter
stormiga debatter och högt svallande politiska lidelser
antogs av alla fyra stånden — av adeln, som den
gången fick offra mest, med 361 röster mot 294.
Yid 1867 års riksdag framträdde för första gången
den nya representationen. I andra kammaren
dominerade bönderna, endast ett fåtal av det forna
borgareståndet kom tillbaka, och prästerna voro i det
närmaste försvunna ur politiken. I första kammaren fann
man en mängd nya krafter, godsägare och storborgare,
men även de förnämsta namnen från det gamla
Riddarehuset. Så fick den nya tiden sitt förbindande
historiska sammanhang med det förgångna,
kontinuiteten bevarades, som är konservatismens ideella
innehåll och kärna. —
Och nu leva vi alltså under 1809 års
regeringsform och 1864 års riksdagsordning. Hur skall nästa
konstitution se ut? Kungligt envälde igen? Men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
