Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
— Nej. Men du ska ta ärliga verktyg i din hand
och arbeta. Det lugnar att se något nytt växa under
händerna, det tar bitterheten bort ur sorgen.
— Att inte din Gud frågade dig om råd, när han
skapade världen, du som är så satans vis! — Men
det var väl med honom, som det är med mig nu,
han hade inte tid att höra på dig! sade Magne, stack
svärdet i skidan och gick ut från mästarens gård.
Där skogen går ända fram till muren kring de
små systrarnas kloster, fann Magne omi natten
Gerdi, gömd i mörkret mellan buskarna. Hon var
åter klädd i klostrets gråa dräkt, men hon hade
lyckats komma ut genom ett av kapellets fönster.
— Aldrig mer dit! bad hon, medan de sprungo
inåt skogen, aldrig mer dit!
Efter en stund stannade han och drog henne till
sig. Han kysste hennes mjuka mun, kysste den
omigen och omigen. Hon värjde sig och viskade
förskräckt:
— Inte här — inte ännu! Vi måste längre bort,
skynda dig!
Han svarade inte, bara såg på henne med
brinnande ögon. Han var mållös, tjock i halsen av
flämtande andetag. Det var första gången, han var
tillsammans med henne i ensamhet utanför mästarens
hus. Plötsligt lyfte han henne på sina armar högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
