Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i
ska vara starka nog att freda dig. Du behöver
hänga många vapen på dig, så att du kan skrämma
de enfaldiga med ditt skrammel och få äta, tills du
storknar, av allt gott du ser. Men en klok man
gömmer sin skatt när du kommer; och tvingar du
dig objuden till fest i hans hus, får du sitta hungrig
vid bordet eller stjäla maten från hans fat. Så vitt
inte tjänarna ge dig en bit i köket, för att du ska
gyckla för dem.
Magne kastade spjutet och rätade sig upp. När
vinden slet i hans hår, såg han ut som en djävul,
och den gamle korsade sig. Magne skrek några ord,
men vinden tog dem och förde dem bort som ihåliga
ljud, de försvunno utan spår. Han sträckte ut sin
hand och pekade på en ung tall, som rotat sig i
skrevan och vuxit sig mer än manshög med
armjs-tjock stam.
— Där! ropade Magne så, att gubben hörde
honom genom stormen. Du ska få se!
Han sprang fram, slog armarna om tallen, bände
och bröt — och roten lossnade så sakta! Han drog
och slet, det brakade i stenarna och smällde som
skott, när rötterna slet os. Slutligen fick han tallen
loss, lyfte den med jordskorvor och stenar hängande
i rötterna och slängde den ifrån sig.
Hans ansikte var likblekt och ögonen voro
vettlösa, när han sedan vacklade fram till mästaren,
famlande med händerna, som om han ville stödja
sig mot den tunga, vältrande vinden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
